fahlle

Efter många om och men följde jag med på en ”dejt”. Efter jobbet körde vi hem till mamma och jag lämnade min bil, hoppade in i hans och åkte mot en ny stad. Bilfärden gick snabbt och smidigt, ingen pinsam tystnad, vilket var en stor lättnad för min del. Väl framme parkerade vi och gick sedan upp till han. Jag tyckte det var jätte spännande att se hur den här människan bodde och efter en snabb rundvandring hamnade vi i hallen igen, mitt emellan kök/vardagsrum och sovrummet. Vi tittade varandra i ögonen. Sen sa han lite flirtigt dom magiska orden: ”Får jag ingen kram..?”. Min första tanke var: ”Okej nu gäller det”.

                                 

För mig är kramen jätte viktigt i ett förhållande. Kan man inte ge en go, mjuk och varm kram så är det kört. Vi la armarna om varandra. Wow! Det är nog den goaste kramen jag någonsin fått. När våra kroppar möttes, när vi var i varandras famn då visste jag.. Känslan kan bäst beskrivas som när man lägger pussel och man hittar den rätta biten, den biten som får resten av pusslet att bara falla på plats. Med andra ord, det var den perfekta kramen.
Kramen med stort K.

                             

I lördags slet jag upp Memil ur sängen och lyckades få med han på stan. Köpte 2 tröjor och 2 ugglor (ljuslyktor dvs). Älsklingen ringde sin syster och tur var väl det för han hade blandat ihop dagarna! Vi skulle till hans mormor på lunch först på söndagen, så istället för att dra till Boden så for vi hem. Jag la mig i sängen och såg "män som hatar kvinnor", somnade flera gånger under filmen (5-10min/gång, kunde verkligen inte hålla ögonen öppna) medan Memil spelade. Vi gjorde en sen middag framför tvn, tände ljus och bara njöt av varandras sällskap.

Söndag var vi som sagt hos hans mormor, firade hennes födelsedag i efterskott. Den 18 september ska vi bjuda henne på en bowling-eftermiddag då detta var det enda hon önskade sig. Rätt coolt av en 85-åring tycker jag! När vi kom hem gjorde vi inte många knop, vi badade skumbad, hoppade över middagen och såg film.

Imorse åkte Memil, så nu är jag gräsänka fram tills på fredag. Tråkigt och ensamt. Just nu är jag på jobbet, så länge man jobbar på dagarna går det rätt bra, för då går tiden ändå rätt fort. Däremot känner jag hur halsen är påväg att paja igen.. Biter ihop sista timmarna idag och hoppas på att det känns bättre imorrn helt enkelt. Positiva tankar var det va?

                                        
                                                När jag kommer hem ska jag lägga mig
                                          och mysa med Alice framför tvn heeeela kvällen!

Det är inte alltför många timmar kvar tills jag slutar. Eftersom det inte blev nå extrajobb ikväll så känns det som att jag har en relativt kort dag, "bara" 8 timmar! Något som känns mindre kul är att det har börjat sticka i halsen igen.. Jag biter ihop så länge det går och hoppas att jag kan stå ut den här veckan, vila upp mig i helgen för att sedan ta mig igenom nästa vecka som också är min sista!

Igår visade det sig än en gång hur liten världen kan vara. Jag skjutsade hem min kollega efter jobbet igår för att han skulle slippa gå. När jag börjar ana vart han bor berättar jag om en kompis som också bor därikring, han frågar vad hon heter och jag svarar. Då visar det sig att min kompis också är en kompis till hans flickvän. Och det stannar inte där! Följdfrågan blev så klart hur jag känner henne, så jag svarar att min killes kusin har varit tillsammans med henne. Då säger killen: men den kusinen är ju bror till min flickvän! Haha hängde ni med? Snacka om att världen är liten!

                                  

Idag kom jag på att jag har ju en webcam i min bärbara, så jag bestämde mig för att testa den och vad märker jag? Jo, jag märker att den har massa olika inställningar, eftersom att jag har så sjukt tråkigt (bokstavligt talat) var jag ju bara tvungen att leka av mig lite. Haha!

                                               
                                                          Slagna hjältar ♥

Så var ännu en helg över. Nu börjar det dra ihop sig, vi närmar oss slutet men samtidigt början på något nytt. Det är mer eller mindre 4 månader kvar av Memils utbildning. Det är drygt 4-5 veckor tills vi får besked om Afganistan. Det skrämmer mig att han kanske far på utlandstjänst "snart". Jag är rädd för hur jag ska reagera när vi får beskedet. Kommer jag bli lättad om det är ett nej eller bryta ihop av rädsla om det är ett ja? Kanske blir jag lättad av ett ja, får då vet vi iaf om han åker eller inte. Så många tankar och funderingar..

Jag mår verkligen piss av min pencillinkur.. Min mage bara skriker efter något, jag vet inte vad. Har försökt ge den mat, men den är inte så intresserad som jag vill att den ska vara. Jag mår illa. Jag är trött. Jag får ont i magen. Det vore väl ändå f*n om den här kuren inte funkar! Älsklingen for och köpte hälsofil med goda bakterier åt mig i helgen, jag hoppas på att de ger resultat snart.

                                                  
                                                               Före    -    Efter
Btw så bakade jag i helgen, min trötthet kommer i vågor och jag hade en topp där jag var lite piggare. Jag bakade snopp-sockerkaka med daim-oboy! Kolla vilken vacker skapelse, haha. Trots att toppen blev lite bränd (läs: svart) och att det rann ut lite smet ur kulorna så blev den god efter att toppen skurits bort. Mums~

                                  

Förra veckan var jag äntligen förbi mormors grav. Jag, mamma och Bastian var där och lämnade två rosor, tände ett ljus och jag satte dit en fjäril som jag köpte. På väg tillbaka till bilen kunde jag inte hålla tillbaka tårarna längre. Jag fick till och med mamma att fälla några tårar. Jag är glad att hon var med, jag fick en sån där kram som bara mammor kan ge. En kram som gör att man får känslan av att det kommer bli bättre, att allt kommer ordna sig.

Memil åkte tillbaka till Kvarn i söndags, det har tagit några nätter men nu har jag vant mig att sova själv igen. Jag är fortfarande sjuk, jobbade igår och halsen blev betydligt sämre så idag har jag fått en pencillinkur som jag ska ta i 10 dagar. Tycker svärmor sa det så bra, "du äter pencillin som godis, typ". Någon gång måste de gå över va..? Usch va less jag är på det här alltså..

Något som gör mig lite glad är att jag äntligen fått tag i sista boken i shoppoholic-serien! Nu har jag alla och det är lycka. För tillfället håller jag på att frysa ihjäl så jag tänkte lägga mig i ett varmt skumbad och påbörja sista boken. Tidigare idag läste jag ut Pamela Anderson - Star, den blev rätt erotisk på slutet. Kanske inte världens bästa bok, men ändå rätt skön sommarläsning.

                               

Va tycker ni om matplatsen btw? Jag har bytt gardiner och duk eftersom att det blev så mörkt därinne, kände att det var på tiden att jag fick lite sommarkänsla i köket.