Zombie
Jag överlevde! X antal tårar har jag fällt idag.. Jag har verkligen gått som på nålar.. Jag är så himla glad för dom trevliga sjuksystrarna och läkaren. Dom var helt underbart gulliga mot mig. Det som hjälpte mig mest idag var mammas kramar och det lugnande medlet som jag fick.
Efter den hemska undersökningen var jag som en zombie. Min kropp känns fortfarande slapp och trött. Men det är över! Jag kan inte fatta att jag faktiskt har gjort det! Läkaren sa att de lugnande som jag fick kunde göra så att jag inte kom ihåg så mkt efteråt, hur toppen är inte det? Mamma fick återberätta vad som hände och vad som sades.
Nu ser jag fram emot helgen. Midsommar. Jag saknar min älskling.. Idag hade jag verkligen behövt en riktig Memil-kram, men det tar vi igen i helgen.
P.S Jag fick presenten av mamma. Vad det var får ni se en annan gång. Hihi ;D
