fahlle

Den här dagen blir bara värre och värre. Den började bra, men nu? Inte så bra. Vet inte varför.. ingen speciell anledning. Är nog bara trött.. längtar som fan tills helgen alltså! Ledig lördag ,söndag OCH måndag! Vilopaus innan helvetes veckorna.. kommande 2 veckor sen kommer bli tunga.. men men, man ska väl leva i nuet? Ska försöka iallafall. Tänk va skönt att bara få koppla bort allt, om så bara för en liten stund..

Trots att jag försöker överleva genom att ta en dag i taget, kan jag ändå inte låta bli att tänka på framtiden. Hur kommer det att bli? Vart ska man bo? Ska jag bo kvar eller ska vi försöka oss på ett liv tillsammans, på riktigt? Vilken stad? 3a eller 4a? Om jag måste flytta, ska jag verkligen överge min fasta tjänst - den som jag nästan nyss fått? Klarar jag verkligen av att börja på ett nytt ställe, som timanställd igen? Är det inte dags att börja plugga?

Åhh.. det är så många frågor som är obesvarade.. Ska verkligen försöka släppa tankarna, men det är inte lätt. Får inte ni också en känsla ibland som säger dig att det bara är du som försöker? Att det är bara du som anstränger dig? Det känner jag, ibland lite för ofta. Men då brukar det oftast hända något bra så man får upp hoppet igen. Tur det..